FI klargör kraven på kreditprövning vid konsumtionslån
Kreditprövningar vid konsumtionslån behöver förbättras. Därför föreslår Finansinspektionen (FI) nya allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden. De nya råden tydliggör vilken information kreditgivare bör grunda sina kreditprövningar på och hur de bör bedöma låntagarens betalningsförmåga. Vi ger också exempel på när en kreditgivare bör avråda från lån som är ofördelaktiga för konsumenten. Förslaget går nu ut på remiss.
Källa: Finansinspektionen
Ett positivt kreditupplysningsregister inrättas för att förebygga överskuldsättning
En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslår att ett positivt kreditupplysningsregister ska inrättas. Syftet med registret är dels att hjälpa kreditgivarna i bedömningen av de kreditsökandes kreditvärdighet, dels att hjälpa hushållen i hanteringen av den egna ekonomin. Målet är att förebygga överskuldsättning. Avsikten är att registret ska tas i bruk 2024.
Källa: Finansministeriet, Finland
Norge introducerar nationellt kreditregister för att stoppa överskuldsättning
Lättillgängliga krediter och låga räntor är två viktiga orsaker bakom problemet med överskuldsättning. I Norge har ett nytt initiativ vänt utvecklingen. Nationella kreditregister har blivit ett viktigt verktyg för att kontrollera skulderna.
Situationen i Norge såg bekymmersam ut för några år sedan. Det var lätt att få tillgång till krediter och aggressiv marknadsföring resulterade i att konsumtionslånen växte med över tio procent per år. Det skapade i sin tur en problematik med överskuldsättning. För att bromsa utvecklingen och ta kontroll över situationen introducerades en ny lag 2017 som reglerade information om skuldsättning. Som en följd av den nya lagen skapade företaget TietoEVRY Gjeldsregistret AS – ett nationellt kreditregister.
– Nu har vi haft registret på plats sedan 2019 och kan konstatera att åtgärden verkligen har gett resultat. Konsumtionslånen minskade med åtta procent under 2020. Gjeldsregisteret och ny reglering har i hög grad bidragit till den utvecklingen. Det är en stor samhällsvinst men det gör också stor skillnad för enskilda individer som riskerar att annars drabbas av överskuldsättning, säger Egil Årrestad, vd på Gjeldsregisteret.
Bankerna skyldiga att rapportera
Gjeldsregisteret drivs privat men får sin licens från den norska staten. Totalt har tre företag licensierats och konkurrerar på marknaden. Lagen reglerar vem som har tillgång till registret och sätter ramarna i övrigt för hur registret ska hanteras. Systemet är integrerat med de norska bankerna som är skyldiga att rapportera alla lån som ingår i registret. Det ger en kontinuerligt uppdaterad bild över kreditsituationen. För privatpersoner går det att logga in för att kontrollera den information som finns lagrad om den egna ekonomin.
– Det vi levererar till bankerna är en översikt som ingår i kreditvärderingen när en person söker ett nytt lån. Även kreditkort ingår och bankerna upplever att det här underlättar deras bedömningar avsevärt. Det har också varit till stor hjälp för privatpersoner som själva vill ta bättre kontroll över sin ekonomi. En bidragande orsak till framgången är att rapportering och inhämtning av underlag från registren är obligatoriskt enligt den nya lagen. Innan lagen var på plats var det inte möjligt att erhålla skuldinformation från bankerna, men nu när alla gör det är acceptansen hög, säger Egil Årrestad.
Expansion av registret diskuteras
Som en följd av den lyckade satsningen diskuteras nu en utökning av registret. Under 2021 kommer beslut att fattas om även bolån och billån ska inkluderas. Att utöka registret hade höjt kvaliteten på informationen ytterligare och förbättrat precisionen i rådgivningen. Transparensen blir ännu bättre med följden att enskilda individer kan få bättre anpassade råd kring sin ekonomi från låneinstitut.
– Man kan uppnå en ganska stor förändring i kreditsituationen på relativt kort tid. Långivare och konsumenter har alla vunnit på introduktionen av Gjeldsregisteret i Norge. Eftersom situationen i Sverige liknar den norska för några år sedan tror jag att även den svenska marknaden skulle ha stor nytta av att införa ett liknande system, säger Egil Årrestad.
Konsumentverket ser områden där skyddet för konsumenter bör stärkas
Skuldsättning till följd av konsumtionslån har ökat kraftigt. Ett växande antal av dessa lån hamnar hos Kronofogden. Ett förändrat konsumtionsmönster där fler handlar på nätet och väljer att betala senare driver på skuldutvecklingen. Det visar en ny rapport från Konsumentverket.
Källa: Konsumentverket
Konsumentskyddsrapport 2021
Betalning med faktura eller andra krediterbjudanden är en integrerad del av att handla på nätet. Unga utmärker sig med små marginaler och många påminnelser och inkassokrav. De riskerar tidigt i livet hamna i en besvärlig ekonomisk situation som följer dem en stor del av livet. Osund kreditgivning är en prioriterad konsumentrisk i årets rapport.
Källa: Finansinspektionen
Finansinspektionen sätter in fler åtgärder mot de ökade konsumtionslånen
Personer som tar konsumtionslån får ofta betalningssvårigheter. Nu ska Finansinspektionen fokusera på att granska om långivarnas kreditprövningar är tillräckliga och skärpa sina råd.
– Vi ser med oro på konsumentens position här, säger generaldirektör Erik Thedéen.
Läs hela artikeln
Källa: Dagens Nyheter
Ministern vill se lägre skulder för hushållen
En före detta managementkonsult tar över finansmarknadsfrågorna i regeringen. Åsa Lindhagen (MP) vill gärna se minskad skuldsättning hos hushållen och anser att finansmarknaden spelar en viktig roll i omställningen mot ett hållbart samhälle.
Källa: SvD
Kindred avslöjar: Så mycket pengar kommer från problemspelare
4,3 procent av Kindreds spelöverskott kommer från problemspelare, avslöjar speloperatören för första gången någonsin. Vd:n Henrik Tjärnström vill att den siffran ska vara noll vid utgången av 2023.
Källa: Dagens Industri
Bättre statistik över hushållens tillgångar och skulder ses över i ny utredning
Regeringen har idag beslutat om att ge en särskild utredare i uppdrag att undersöka hur individbaserad statistik över hushållens tillgångar och skulder kan tas fram. Statistiken ska bidra till en fullgod bild av hushållens finansiella ställning utan att den personliga integriteten och skyddet för personuppgifter åsidosätts.
Källa: Pressmeddelande från Finansdepartementet
Kreditupplysningsföretagen kan sköta kreditregister
Den senaste tiden har det kommit krav på ett nationellt kreditregister som ett sätt att hantera en stigande överskuldsättning. Detta är särskilt problematiskt för kreditkort, konsumentkrediter och privatlån utan säkerhet. Även fastighetsbelåning är idag svårt att kvantifiera när enbart inteckningarnas belopp är kända men inte den underliggande belåningen.
Källa: Dagens Juridik