Överskuldsättning är ett stort samhällsproblem. Vid årsskiftet 2019/20 hade 308 310 personer, folkbokförda i Sverige, skulder för drygt 70 miljarder SEK hos kronofogden. Vilket är 17 000 färre än året innan men skulderna har ökat med 1,6 miljarder SEK. Idag är nästan en av hundra i Sverige ”evighetsgäldenär” hos Kronofogden – människor som inte kan ta sig ur skuldfällan på egen hand.

Det finns idag inget sätt för långivare att kontrollera låntagarnas samtliga skulder. Överskuldsatta använder möjligheten som finns att låna hos aktörer som inte rapporterar till ett skuldregister.

Ett lagstadgat nationellt skuldregister är det mest effektiva verktyget för att bekämpa framtida överskuldsättning.

Vi står bakom Finansinspektionens förslag att grundligt utreda möjligheterna till ett nationellt skuldregister.

F: Vad är orsaken till den växande överskuldsättningen?
S: Det finns flera bakomliggande orsaker till detta samhällsproblem – både individuella och strukturella. Men den enskilt viktigaste förklaringen är att det är alltför enkelt för redan överskuldsatta att få ytterligare konsumtionslån beviljade.

F: Hur ställer sig Creditsafe och Bisnode till Finansinspektionens förslag om att utreda ett nationellt skuldregister?
S: Vi ställer oss bakom Finansinspektionens och många andra aktörers vilja att utreda möjligheterna till ett nationellt skuldregister. Vi menar att ett lagstadgat statligt skuldregister som är tillgängligt för kreditgivare och andra prioriterade intressenter med omsorgsplikt är det mest effektiva verktyget för att bekämpa överskuldsättning. En sådan förändring kommer gynna alla parter i samhället, kreditgivarna, myndigheterna och viktigast av allt – den enskilde individen.

F: UC har ju redan ett skuldregister som de hävdar är mer eller mindre heltäckande. Behövs ett nationellt kreditregister?
S: UC:s register är inte heltäckande. Många överskuldsatta vänder sig till kreditgivare som inte rapporterar till ett skuldregister.

F: Är det inte bättre att, som UC föreslår, istället reglera bort kreditgivare som saknas i deras register.
S: Problemet är att nya långivare tillkommer hela tiden och många överskuldsatta använder möjligheten som finns idag att låna hos aktörer som inte rapporterar till ett skuldregister. Vi finner det osannolikt att alla aktörer, existerande och tillkommande, som ger kredit- eller konsumentlån löpande skulle inlämna uppgifter om sina kunder på frivillig väg för att skapa heltäckande register.

De åtgärder som UC presenterar är framförallt inriktade på att hjälpa redan skuldsatta. Ett nationellt skuldregister skulle vara ett preventivt verktyg för att förhindra ny överskuldsättning.

F: Beskriv problemet med överskuldsättning – hur stort är problemet?
S: Kronofogdens statistik visar att det finns över 300 000 svenskar som inte kan betala av på sina lån. Detta är en utmaning och ett problem inte bara för den enskilde individen utan också för samhället i stort. Enligt beräkningar från Kronofogden kostar överskuldsättningen samhälle 30-50 miljarder kronor per år.

F: Vems ansvar är det att motverka problemet med överskuldsättningen?
S: Vi är många – samhället, individen och kreditmarknadens aktörer – som måste ta ansvar för att bekämpa det växande problemet med överskuldsättning. Men grundproblemet är att det är för lätt för redan överskuldsatta att få ytterligare konsumtionslån beviljade. Ett nationellt skuldregister, som alla kreditgivare har lagstadgad plikt att rapportera till, skulle därför vara det viktigaste preventiva verktyg i kampen mot överskuldsättning.

F: Hur skulle ett nationellt skuldregister fungera?
S: Ett heltäckande, nationellt skuldregister skulle innebära att staten tar ansvar för att en privatpersons eller hushålls hela kreditsituation finns samlad på ett ställe, dit kreditupplysare kan vända sig.

F: Hur ska det fungera – vem ska driva det nationella skuldregister?
S: Vi anser att det bör vara en statlig utrednings uppgift att komma med förslag på hur ett nationellt register bäst utformas, och besvarar frågor som vem som ska driva det, hur det ska byggas, organiseras, finansieras och hur uppgifter ska hanteras för att tillgodose i integriteten för personer som registreras.

F: Varför ska staten, och inte marknadens aktörer, ansvara för ett nationellt skuldregister?
S: Att staten tar ett centralt ansvar här – precis som Finansinspektionen föreslår – är i grunden inget konstigt. Sedan decennier råder ordningen att staten, via Skatteverket, tillgängliggör känsliga personuppgifter i folkbokföring och beskattning för kreditupplysningsändamål. Dessa hanteras ansvarsfullt med höga krav på integritet av kreditupplysningföretag. På samma sätt skulle stat och kreditupplysningsföretag tillsammans ta ansvar för ett nationellt skuldregister. Som exempel kan här nämnas att Finland står i begrepp att införa ett nationellt kreditregister under finska Skatteverket.

F: Arbetet med att begränsa överskuldsättningen innebär ju också en rad utmaningar, inte minst när det gäller människors integritet, hur ser ni på det?
S: Utmaningen är att finna en ordning som begränsar skadlig kreditgivning och samtidigt bejakar kreditgivning som underlättar för den enskilde att hantera sin ekonomi på ett effektivt sätt.

Vi menar att en reglering:

• bör göras med minsta möjliga ingrepp i människors liv och integritet
• får inte hämma innovation eller snedvrida konkurrensen
• måste vara proportionerlig
• ska vara enkel, förutsägbar och uppfylla syftet eller syftena